Ljuvaste hemby!

Jag har med lätt sinnelag åkt tillbaks till den lilla byn där jag bor. Tillbringade påsken och tiden närmast före den dels på en bondgård där jag drack mycket sprit, och dels på familjens sommarställe, där jag drack mycket sprit.

Med mig på resan hade jag dator och ett uppdrag som jag fick två dagar innan jag åkte och som jag inte kunde tacka nej till. Massa pengar, ganska enkelt jobb. Bra mycket mer lättförtjänta pengar än att åka landsbygden runt och göra fantastiska reportage med vänsterhanden, som jag annars gör.

Problemet är att limningen höll på att gå upp, skitmycket jobb som liksom skulle göras samtidigt, samtidigt som den rent exeistentiella administrationen, eller vad man ska kalla det, tog jäkligt mycket tid. Spelade på Kalmar nation här i hembyn nån vecka innan jag drog, då nån gång började min rygg- och axelmuskulatur samlas och demonstrera med stora plakat utanför högkvarteret. De skrek slagord också, och eldade upp saker. Precis när grindarna givit vika för grovarbetarnas vrede och de inlett stormningen av själva byggnaden (och knutit snaror åt VD och Vice VD) så satte jag och fästmö oss i bilen och åkte mot våren i Småland.

Nack-, rygg och axelmuskulaturen knorrade lite, men drog sig tillbaks. Hörde en rutmuskel, antagligen den lilla, mumla något om kollektivavtal och de nya EU-reglerna om arbetstidsbegränsning.

Nu är jag tillbaks. Jag har vaknat på nätterna på västkusten med kramp i nackhelvetet flera gånger, allt sånt som borde varit borta med vinden är tillbaks. Eller kvar. Och jag har blitt sjuk. There´s something rotten in the state of Denmark.

Det finns nog bara en lösning på problemet. Den består av flera mindre delar.

1. Träna mer igen. Jag har blivit fet. Och det går visst att inte ha tid att träna. Jag har jobbat dag OCH kväll, hitta tid att träna då, dietist-jävel!
2. Äta rättare och lite mindre och kanske, men det är inte säkert, dricka mindre.
3. SKAFFA ETT JÄVLA JOBB! Och klipp dig, för i helvete. Du ser ju ut som en jävla hippie.
4. Allvarligt, maken till slapphet har jag aldrig sett! Tror du någon ska hoppa fram och GE dig ett grymt jobb, eller vaddå? Jag ska berätta för dig att inget är gratis i den här världen - there is no such thing as a free lunch! Vill du ha något här i livet så måste du ut och ta det. Varför skulle någon betala dig för något om de inte vet vad du kan? Och du är ju så uppenbart inte lämpad för att frilansa, "många bollar i luften" - my ass! Du kan kan ju koncentera dig på knappt en sak!
5. Alltså, jag säger det här för ditt eget bästa, ta det inte som kritik.

Nu ska jag jobba. Skönt att vara tillbaks. Jag har saknat min bloggert.